18 jan. 2011

Torsdagen den 12:e augusti 2010.

Släpat mig upp ur sängen igen och långsamt hasat mig till datorn. Solen har tittat fram där ute och jag längtar ut. Skriver ut papper för kursen, bläddrar bland bilder och drömmer om värmen. Tittar på bröllopskorten tänker på sommaren.
Dagen innan bröllopet minns jag nästan tydligare än själva bröllopsdagen. Vi vaknade tidigt, efter ytterligare en nästan sömnlös natt. Slängde på oss kläder och tackade Gud för att solen sken. Robin följde väderleksrapporterna slaviskt veckan innan bröllopet och diskuterade väderet med allt och alla. Det var nästan det enda han pratade om. Slickade på fingret och satte upp det i luften, ställde egna prognoser och siade om framtiden. Men nu sken solen! (Framåt kvällen så bröt årets värsta oväder ut, men då sov Robin som tur är...)

Vi åkte in till stan och hämtade min bröllopsklänning, och efter det till Kungsbacka för Robins frockcoat. Vi fikade i Kungsbacka och jag läste bröllopsmagasin. Robin påpekade att det ändå var försent med tips om klädsel, musikval och bröllopsresor. Vi pratade Grekland och drack kaffe.
Väl hemma igen provades kläderna. Klänningen satt perfekt, jag hade ju provat den hela 5 gånger sedan vi i januari bestämt oss för att slå till och gå till prästen i augusti. Robins frockcoat passade där emot inte. Jag lyckades hålla huvudet kallt och lät Robin åka tillbaks med den i förhoppningen om att hitta en ny. Han hade gått ner för mycket i vikt under sommaren, om man nu kan uttrycka det så. Själv började jag, intelligent som jag är, klippa gräset, spola uteplatsen och rensa ogräs. Solen stekte och svetten rann. Självklart hade jag inga trädgårdshandskar på mig, och än idag ser man några vita tunna ärr över den vänstra handryggen efter den giftiga och taggiga växten jag slet upp. Bra där, ganska exakt 24 timmar innan vigseln! Det kliade i veckor.
Robin kom hem (med en passande frockcoat!) och vi åkte för att lämna väskor och papperssaker till mamma. I mammas farstu stod det mängder med hinkar med rosa rosor i olika nyanser som hon skulle dekorera kyrkan med. Vi pussade familjen och åkte sedan för att bättra på brännan en sista gång i solariet.

Under kvällen lagade vi mat, tog ett glas vitt på uteplatsen och njöt. Pratade, skrattade och lugnade ner varandra. Och hispade upp varandra. Jag lagade pasta med lax, citron, dill och västerbottenost. Bantningen var officiellt över. Vi slö-tittade på TV, gosade med katten och gick över till mineralvatten. Efter ett glas vitt, drucket över 2 timmar, var jag övertygad om att jag skulle bli bakfull på mitt egna bröllop och började hinka vatten. Robin skrattade. Vid 12 somnade vi till en gammal Beck-film med Gösta Ekman, under Kanada-filten.






Inga kommentarer: