Att vänta är plågsamt. Vad väntar jag på egentligen? Det vet jag inte riktigt själv. Ont i magen gör det ändå, trassel trassel trasselsudd. Fy bubblan för livet ibland.
Jobb. Sista dagen. Sista timmen? Njä, snarare timma nr 5 med 9 to go. Men som sagt, sista dagen. Ikväll då? Ingen aning. Borde ta mig samman men eftersom något ligger och petar på mig med något vasst (Är det en passare? Eller är det ett fiskedrag?), så skriker kroppen nej. Söker gropen men finner den inte. Ångest tillsammans med upprymdhet är en otroligt olustig känsla som är svår att på kläm på.
Okej. Imorgon har jag viktiga saker för mig. Samtal skall ringas och studier skall utföras. Jag skall försöka i möjligaste mån utföra dessa saker från sängen.
xxx luutra
Du. Ibland undrar jag vad jag gör här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar