13 juni 2010

Sundag moring

Jäsp. Nyvaken och fortfarande inte helt med. Klockan är 10, det är söndagmorgon och sista lediga dagen på helgen. Jag och Robin är sammanlagt lediga två helgen tillsammans innan bröllopet, och det här var den första. Eventuella planer för dagen:

1. Lunch på Gunnebo Slott (trots vädret)
2. Hämta mina moppenycklar inne i stan.
3. Titta på de två filmerna jag har laddat ner.
4. Skriva klart programmen.
5. Marie & Dennis...


Suck. Alldeles för mycket tråkigheter på lediga-dagen. Allra bäst hade det varit om solen sken och det inte fanns ett "måste" i hela världen. Då hade vi kunnat packa en picknick och lägga oss och steka på en klippa, på en strand eller på en äng.
Nja, planen är nog nycklar, Gunnebo, program och sedan filmmys. Här gäller det att pressa in det som kan pressas in.

Fredags. Utgång, mötte upp syster och söta Anna körde in oss till stan. Fast vid närmare eftertanke var det the other way around. Men men. Vi gick till Lotus Bar, där vi blev antastade och bjudna på vin. Jag drack en äcklig Lynchburger Lemonade och började redan här fantisera om Burger King. När stället stängde klockan två galopperade jag nerför Linnégatan och handlade hamburgare att ha på bussen (som för övrigt var knökfull med fjortisar).
Dumma tjejer satt längst bak med oss, och imponerades av en fjortiskille som satt och skrött vitt och brett om karma och hans religiösa kunskaper. Problemet var bara det att han inte för fem sekunder lyckades hålla isär buddhismen och hinduismen, något som tjejerna självklart inte uppfattade. Poor girls. Undrar hur många han fick med sig hem?
De började prata med oss också. "Är ni tillsammans? Vaaa?! Skall ni gifta er? På riiiiktigt??!!" Helt på riktigt, inte det minsta på låtsas.
Framme vid busshållplatsen - panik. Moppenycklarna, all gone. Bettan!! Det blevb världens stormigaste promenad hem, vi stöp i säng vid halv fyra och lovade och svor att vi aldrig skulle gå upp. Det gjorde vi dock, halv ett dagen där på. Då hade vi glömt allt vi lovat och drog på shoppingrunda. Ni vill inte veta vad som står i mitt vardagsrum.
Han har tjatat om det i flera år nu. Ok, sa jag till slut. "Men vi har inga pengar." Lösningen blev en 4 månaders avbetalning och Robin får jobba ihop de där pengarna på eget bevåg. Grannen villa ha hjälp med installationer av amaturer.
I alla fall, det är ett Playstation 3. Själv fick jag en sommarklänning för 199 spänn. Min eviga lott i livet...

Luutra

Inga kommentarer: