1 juni 2009

My honey did leave me in the dawn.

Med spetsförklädet knutet runt midjan, en tår i ögonvrån och vinkandes med näsduken, tog jag farväl av min underbara, fantastiska Robin imorse. På trappen stod jag klockan 6.00 och sa, "När ser jag dig igen?".
"Klockan 9 på fredag", svarade Robin suckandes. "Och glöm inte kolla till båten."
Baah!

Som sagt, då var man gräsänka på riktigt. Livets allvar har börjat, och jag känner mig redan efter 33 minuter som ensamstående, både starkare och lite kvinnligare. Min man är på fältet, kanske ses vi åter till hösten. Om han överlever slaget det vill säga.

(Som en liten parantes kan tilläggas att majs och kaffe inte är bra för magen.)

Igår var den händelsernas dag, med mina mått räknat. Sovmorgon togs som inte borde ha tagits, och upp flög vi (jag) ur sängen klockan halv 10. Kaffe förtärdes och sandarerna åkte på. Med sol i blick började moppens puttas till Särö och farbror Mats, som skulle ge henne en ordentlig rundsmörjning ;) Kanske kommer hon hem i eftermiddag, om inte några större komplikationer stöts på på operationsbordet. Dom skrattade inne på verkstaden, när dom såg mig komma konkandes. Jag var tydligen väntad, vilket ju alltid är trevligt. Solen gassade och det var redan 28 grader varmt, men jag skall inte klaga. Sist var den dessutom punktering.
Sedan åkte jag och Robin vidare mot Killingholmen och min svärfar, där vi tog ut Bölja på äventyr mot Vallda och lilla Kedholmen. Där hämtade vi vår lilla båt, som vi fått av svärmor. Jag körde till Budskärs småbåtshamn med underverket, missade det där med friläge och dundrade in i bryggan i 3 knop, och Robin och Tomas fortsatte till Billdal med den stora båten. Nu ligger i alla fall vår ordentligt förtöjd och startklar vid bryggan. Jag blir nog aldrig sjökapten. (Strykt från listan, check)

(Åter igen noterar vi att majs och kaffe inte är en lyckad kombination.)

Det var ju det där med gräsänka. Jag känner mig fri och självständig, och kom på den egentligen ganska logiska saker med det, och det är ju att detta självklart måste firas! En fest för min självständighet. Tankarna for mot vissa stammar i Afrika, där flickan som precis fått sin mens, sätts i en s.k "menshydda" i en vecka, och sedan firas med en stor fest för hennes kommande kvinnliga fertila liv. Jag såg något liknande framför mig, minus menshyddan.
Med dålig framförhållning på endast ett dygn, är 4 tjejer inte så illa pinkat ändå. Grillning hos mig ikväll alltså. Anna, Emelie, Sopi och Sophia har påstått sig komma dyka upp. Så idag skall jag förutom lägga näst sista handen vid mitt inlämningsarbete, även städa och laga lite krubb. Det blir potatissallad, grönsallad med spenat och mozzarella, plock i skålar (jordgubbar, limeklyftor, tomatsalsa) samt en schysst tzasiki och en hygglig grillsås. Köttet och drickat får damerna ta med själva, jag är ju trots allt gräsänka.

Nu skall jag gå ut och skjuta den skällande taxen med luftgeväret.

kyss, luutra



Svikare & svärfar i Bölja

Inga kommentarer: