30 aug. 2010

# 1000 (plockepinn')

Så hade vi kommit till inlägg 1000. Jag har repat mig något. Något, vill jag understryka. Doktorn blir det ikväll klockan 18:00. Jag skall ge fan i att sitta där och böla, utan bara säga som det är. Jag har gjort detta, jag har misslyckats med detta och jag har blivit sådan här. Vi säger som det är så blir det bra. Jag skall dessutom få en ny Bricanyl, föreställer jag mig.

Jag har kontaktat skolan och min kursledare. Inte bra. precis som jag visste så var första introduktionerna precis vid samma tillfällen. Jag kan tyvärr inte dela på mig, utan får se till att gå på kvällskursen och sedan stunta i distanskursens intyroduktion. Försöka följa med på lärarplattformen, och läsa på till nästa tillfälle.

Jag lyssnar på Norah Jones och tittar ut över de mörkgröna löven. För min del får de gärna börja falla med en gång. I don't mind.
Jag har en röd kappa i förrådet som borde tas ut ur gömmorna för att användas. Jag fryser. Inatt sov jag under kanadafilten i t-shirt, mycket ovanligt för att vara mig. Struktur young ladie, struktur var det! Inte massa flams om ingeting. Det tar dig inte någonstans.

Måndagmorgon kl 11.11

* Städa. Hänga tvätt och dammsuga. Bädda rent i sängen. Ta fram falukorven?
* Duscha och klä dig i anständiga kläder. Avlagda ärvda fotbollsbyxor från ICA-kupp 1998 duger inte.
* Vad tar vi på oss då? Ett par brun-rutiga shorts, svarta strumpbyxor, svarta tygskor och en midnattsblå sidenblus med puffärm. Håret lockar vi lite och kinderna målas med en gnutta rouge. Att se död ut är inte inne den här säsongen, Jules.
* Vi rör på oss! Vi tar cykel till närmaste skrivare och skriver ut våra nya scheman!
* Sedan åker vi hem igen. Tittar på allt som skall läsas och bestmmer vad som skall läsas och när det skall läsas. Så vi inte hamnar efter.

Vi måste dessutom försöka fånga Robin. Kanske borde vi laga honom en god middag? Där rök alternativet med makaroner och falukorv. Kankse borde vi hyra en film åt honom, en som han vill se och en sådan som jag får låtsas titta på, medans jag gömmer min pocketbock i mitt uppdragna knä?

Vad gör vi inte då? Vi skall inte bryta ihop hos farbror doktor och säga att livet inte känns värt att leva längre. Vi minns med fasa hur det gick sist. Hugha!

Cherrylanes Luutra

Inga kommentarer: