Läst ett stycke som förklarar kyrkans makt under den tidiga medeltiden (och kanske inte bara då...), som fascinerade mig:
”Konungens makt var stor. Så var också stormannens, fogdens och borgmästarens. Byäldsten hade också en hel del att säga till om. Men vem hade större moralisk makt över sinnen och själar än prästen, frälsarens ställföreträdare på jorden, kyrkans brudgum? Förkunnare och biktfar, själarnas befriare och bestraffare, måste han ha haft ett stort inflytande. Den världsliga makten kunde hota med vapen och hudflänga. Prästen hade hela ens öde i sin hand.” /Per-Johan Ödman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar