Problem of the day.

Hur sjutton tar man i tu med det? Jag som aldrig har varit en gottegris och knappt ätit godis känner hur jag faller längre och längre ner i sockerträsket. Det är pajbitar, läskglas och Centerrullar. Det är nemas problemas dagtid, utan det är efter middagen som begäret slår till, och det med en sådan kraft att det skulle kunna krossa vilken Sagan om ringen-armé som helst. Hujeda mig. Och eftersom det här är vintern som jag planerar att bli en fit löperska så är detta verkligen ett problem. Jag måste snabbt komma på en lösning - jag behöver tillåtna belöningar! Och nej, frukt är inte godis. Det vet minsta barnunge.  

Dör träningsvärksdöden.

Waah, jag dör. Vid halv sju åkte vi till gymmet för en kvarts kondition följt av en halvtimma styrketräning. Nu skakar jag så mycket i armarna att jag inte kan lyfta ett mjölkpaket. Men det känns bra ändå!

När man styrketränar på gym måste man ha attityd. Se här ovan. Så skall det se ut.

Skodon.

För några veckor sedan köpte jag och Robin nya löparskor. Eller ja, just nu fungerar de väl mest som promenad/powerwalkar-skor. Men när jag har blivit av med några kilon och byggt upp kondisen lite så skall de springas i också. Lovar.
I alla fall, mina är det lila (surprise, surprise...) och de är supersköna. Jag drog mig lite för att köpa nya jumpadojor ett bra tag, men jag fick så våldsamt ont i mina gamla klumpar, de sista gångerna jag gick i dem så strålade det smärta längs med smalbenen och jag fattade nada. Robin sa att han trodde att det var skorna men det ville jag inte köpa först. Sedan när jag köpte mina fina Nike så försvann den där smärtan redan vid första promenaden. Lätta, mjuka och superföljsamma att gå i!