Hemma från jobbet. Frös som attan om händerna - tydligt tecken på att det inte är sommar längre. Gamla Bettan är kaputt. Tanken läcker. Fan. Tänkte ta cykeln till jobbet när jag upptäckte pölen (är inte det ett underbart ord?) under moppen - växlarna paj. Hela växelmanicken har hoppat ur, hur sker det över en natt? Och framför allt - av sig självt? Nä, nu lägger jag ner. Hela mitt matriella liv rasar, jag har ångest för skolan och förkyldningen vägrar ge med sig. Jag har int i magen.
Katten ligger i soffan och flinar åt mig. Hinduisterna kallar den yttersta "delen" av nirvana för Brahman. Brahman = att till sist födas som katt. När man väl lyckats återfödas som katt så tror jag inte att det finns något mer. Alltså är alla katter runt oss resultatet av de absolut godaste och visaste människorna som funnits runt om oss. Att bli katt var belöningen. Dixie var förmodligen moder Theresa innan hon gick bort. Därför ligger hon nu på min soffa och flinar åt mig. "Kämpa vidare i din misär, du har 132 liv att avklara innan du är jag". Ok. Jag kämpar vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar