Ett slags lugn har infunnit sig, som jag inte känt det senaste halvåret. Dagen har varit lätt hysterisk med tusen och åter tusen ärenden. Paniken infann sig på riktigt när Robon väl jomkommen provade sin frockcoat, och den var för stor. Tydligen har min blivande make gått ner i vikt, och ganska mycket dessutom. Robin skrek rött ut och slängde sig gråtandes i bilen. Själv tog jag tag i uteplatsen, klippte gräs, rev upp maskrosor, krattade och sopade. Den blivande bruden har nu svarta sorgkanter på naglarna samt mystiska svidande utslag på händer och underarmar, förmodligen åstakomna av en giftig växt som skulle slitas upp. AJ. Huset är städat, ekonomin är under kontroll och jag har nu för ett par minuter sedan fått se min fantastiska brudbukett, med gammelrosa rosor och murgröna. Några pärlor och ett vitt brett band håller samman gudaskapelsen. Kääärlek!!
Nu sitter jag utanför solariet och i väntan på Robin ägnar bloggen några minuters uppmärksamhet. Det är snart min tur att jobba på brännan, innan vi åker hem till M och P för att lämna väskor och påsar inför morgondagen.
Nu längtar jag på riktigt. Luutra
Bild) Fika i väntan på frockcoat. Kaffe, fralla, hallonpaj. Glad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar