Med ring på fingret.

Söndag förmiddag. jag sitter på jobbet efter att ha varit här och lämnat en tårta som blev över från bröllopet. I natt sov jag 14 timmar med ändå längtar jag hem till sängen, och till min älskade make. Tyvärr är han på jobbet, så istället får vi ses efter att han slutat inne i Kungsbacka och köpa badkläder inför vår Greklands-resa.

Bröllopet. Hur skall jag kunna beskriva detta? På morgonen åkte jag och Robin och gjorde oss i ordning, fick våra hår fixade och jag sminkades. Efter det blev det hem tillsammans med bröllopsfotografen där tärnor och marsalker väntade. Vi åt, drack lite skumpa och vid ett-tiden så kläddes jag. Vi tog lite porträttfoton och sedan åkte jag och Robin ner till Särö för att fotas ute vid Kärleksgrottan samt i Särö Västerskog. Jag är så spänd på att få se bilderna!

Efter detta så åkte fotografen till kyrkan och jag och Robin blev ensamma. Vi stod på parkeringen nere vid Bassängbacken och väntade. Jag hade en tickande klocka i huvudet som tickade i 20 minuter. Vi stod fem meter ifrån varandra, jag stirrandes ut över havet och Robin lutad mot bilen, envist tittandes i marken. Klockan tickade och vi sa inte ett ljud till varandra. Det var här någonstans som jag började inse. Hjärtat rusade och tankarna stod helt still. Jag andades som en elitidrottare och fick kämpa med att inte svimma.
Några minuter stod vi utanför kyrkan, omringade av tärnor, marsalker och präst. Jag var övertygad om att jag inte skulle klara det här. Vad begär ni av mig egentligen. klockorna klingade i bakgrunden och Robin (min klippa) fick tala lugnande med mig. Utan att jag visste ordet av så stod vi framför prästen vid altaret. Jag hade passerat 56 människor, och jag kan erkänna i efterhand att jag knappt kände igen någon av dem. Tänk hur kroppen fungerar när den är nära att försättas i chock!
Efter ett par minuter framför prästen släppte det. Jag njöt, sjöng våra noga utvalda psalmer, lyssnade på den fina solister och höll med svettig hand Robin hårt.
Vigseln var jättefin, precis (förrutom nervositeten..) som jag hade önskat mig.

Middagen tog vid en timma senare. Maten var perfekt, dukningen var strålande och talen var underbara. Vi festade in på småtimmarna, och vid ett så satte sig jag och R i en taxi. På sant julia manér så åkte den underbara taxichouffören förbi Burger king, så den nyblivna bruden i full mundering kunde köpa chili cheese. Tack!

Nu måste jag pysa, återkommer med mer om själva festen ikväll! Luutra