Tja. Att förverkliga sina drömmar vid 25 års ålder är kanske inte det lättaste, där emot så kan man ju jobba på dem. Om man nu faktiskt vet vad man vill, det vill säga.
Själv ändrar jag mig ofta. Jag velar fram och tillbaka och har svårt att bestämma mig. I alla fall när det gäller yrkesval.
Men ibland försöker jag klappa mig själv på axeln och tänka att jag är bra ändå. Jag har åstadkommit en hel del de senaste åren, trots att jag inte alltid tänker på det. För fem år sedan hade jag nog blivit lite förvånad (och stolt) om jag hade vetat vart jag hade varit idag. Idag tänker jag knappt på det, så tror jag det är för många. Alltså - stanna upp, tänk efter, beröm efter vad man lyckats med hittills och sätt upp nya mål. (Jag borde verkligen försöka få tummen ur och börja övningsköra till exempel, men det är med ett praktiskt måste än en dröm)
Till vardags drömmer jag om:
En utter som husdjur. Såklart. Vem gör inte det?
En roadtrip i den amerikanska södern. Den ultimata resan! (Egentligen bryr jag mig inte så mycket om själva bilandet, men att resa i genom några delstater gör man bäst med bil)
En karriär. Som vad? Jag har mina funderingar men tenderar att ändra mig då och då. Oavsett, ett kreativt arbete där jag har möjlighet att påverka, där jag får möta människor som behöver mig och där jag kan göra en själslig och mental utveckling.
En liten 1700-talsgård utan några grannar inom de närmaste kilometrarna. Här skall jag varva allmogemöbler med gustavianska, ha ett par hästar, några höns och ett trädgårdsland.
En pampig sekelskiftsvilla vid havet. En punschveranda och ett torn, eller kanke två?
En härlig äppelträdgård och ett par rosenrabatter.
En välfyllda garderob där till...
Mitt hål i väggen. Här skall jag servera mat lagad från grunden, enkelt, smakrikt och hett. Till det skall jag erbjuda en kall eller ett glas rött, en fantastisk service och en mysig miljö. Någon som vill investera?
Så? Vad är möjligt att uppnå av det här? Kanske inte idag, men i framtiden? Karriären såklart. Och en resa till USA. Möjligtvis inte uttern, jag misstänker att Hälsonämden i kommunen skulle misstycka. Säkert några djurrättsaktivister också. Men huset då? Min lilla gård som ligger där, röd och gammal i drömmarna, går säkert att köpa någon dag. Men då får man flytta sig inåt landet. Sekelskiftsvillan är nog bara att glömma, det kommer jag aldrig att ha råd med. Jag undrar just vad villan på bilden hade gått på om den hade legat i Särö med ett bra läge? Miljoner och åter miljoner.
Att ha en resturang är inget yrke utan en livsstil. Jobb dygnet runt, dryga kunder och petiga kontrollanter från Socialstyrelsen som inte tycker att uttrar är lämpliga sällskapsdjur. Men, vilken dröm va? Sin egna lilla resturang! Laga mat som gör ett intryck på människor! Fantastiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar