15 feb. 2012

Dundermetoden LCHF?

Jag har tydligen valt helt rätt/fel tid att prova på LCHF-dieten, hur man nu väljer att se på det. Katrin 'intelligensreserven' Zytomierska har nyligen släppt en kokbok och debatten rasar i TV, tidningar och radio. Läkare och forskare, krroppsbyggare, idrottare och lekmän bildar gäng och slänger studier i ansiktet på varandra. Många frågar mig om vad jag tycker, och jag tänkte sammanfatta det hela i ett inlägg här.

För det första har jag alltså bara ätit den här kosten i snart två veckor, så jag tänker inte komma dragandes med utläggningar om hur jag mår och så vidare, för det har gått för kort tid för det och jag märker inga fysiska skillnader. Jag mår bra, precis som vanligt. Inte piggare och inte tröttare.

Jag tror inte att LCHF-dieten har kommit till jorden för att frälsa människan, även om många verkar näst intill bli det. Jag tror innerst inne att människan behöver kolhydrater för att må bra och det här är självklart ingenting som barn, sjuka och äldre skall hålla på med. Om diabetiker mår bättre av mindre kolhydrater så är det bra, men man skall utesluta det helt.

MEN. LCHF fungerar säkert som en bra kickstart för människor som vill gå ned i vikt, det är i alla fall min egen (korta) erfarenhet av det hela. Men som sagt är detta ingenting man skall hålla på med för alltid. Många anhängare påstår att detta inte är något nytt och att människan inte är gjord för att äta kolhydrater, men det är bullshit. Människan är skapad för att äta fett, protein och kolhyrater och framför allt så är hon anpassningsbar. Jag tycker personligen inte att man kan prata om hur vi åt för tusen år sedan och tro att det är någon form av ideal, för fram till ingefär 100 år sedan så fick större delen av den mänskliga befolkningen kämpa för att över huvudet taget kunna äta och överleva. (Och så är det för många, många människor än idag.) Det innebär att människan ända sedan hon lärde sig att bruka jorden huvudsakligen faktiskt levt på spannmål, frukt och grönt och INTE fett och protein som snarare kan ses som lyxprodukter för de flesta människor i de flesta tider. Att det inte är optimalt är en sak, men att påstå att vi sedan urminnes tider levt på gräddprodukter och fläsk är i mitt tycke ganska magstarkt. Och helt fel.

Jag tror att människan, som den allätare hon är, mår bäst av att långsiktigt äta så varierad kost som möjligt. Dock är hon en fena på att överleva på en relativt ensidig kost, men nu var det inte överleva vi ville, utan leva nyttigt.
Bra mat är långsamma kolhydrater, mörkt bröd och inte för mycket pasta och ris, desto mer potatis och rotfrukter. Bra mat är också kött, ägg, fisk och fågel av alla sorter. Grönsaker i stora mängder och frukt i måttliga. Fett i form av olja och smör även det i begränsade mängder. Ost ibland, ingen mjölk till maten och helst ingen i den heller, men någon gång så där avlider ingen av. Vad är då boven i det hela? Enligt mig så handlar det om...

* Snabbmat och sockerstinna produkter som godis och läsk

* Gifter i maten i form av E-nummer
* Brist på motion och rörelse

Jag äter snabbmat ibland, i perioder kanske oftare än vad jag borde. Det skall villig erkännas. Godis tycker jag inte om men dricker (också i perioder) läsk. Dåligt. Jag tror egentligen inte att en läsk och en pizza gör någon skada så vida man rör på sig. Det är bristen på motion som är det stora problemet. Så länge människan rör på sig så kan hon äta snabbmat, mängder av kolhydrater, massor av fett, proteiner etc, utan att det påverkar kroppen nämnvärt. Därför anser inte jag heller att dietnissarna, vilka de än må vara, har så mycket för sina uttalanden när de hävdar att GI/stenåldersdieten/LCHF osv, gjorde dem smala, när de tränade stenhårt under tiden de faktiskt höll sig till sin diet.

Det hela är så enkelt, även om det samtidigt är så himla svårt...:

* Börja träna
* Låt bli socker i form av godis, lsäak och andra sötsaker



Inga kommentarer: