Finns det något jag älskar så är det "gamla" foton. Med det menar jag alltså inte ens bilder som behöver vara gamla, det räcker med att jag fyller en mapp för en månad, och sedan låter det gå säg, tre månader, innan jag kikar i den. Då är det "gamla" foton.
Självfallet inte gamla i den bemärkelsen, men jag finner en otrolig tjusning i att återupptäcka vad jag hade för mig under det förra kvartalet. Det behöver inte vara några märkvärdigheter i sig, utan (i min sanna anda), bara vara en fotad lunch på stan, några knäppa bilder på några tjejkompisar eller någon ful/fin bild på mig, Robin och katten. Eller vädret, eller trädgården, eller på något jag har promenerat förbi. En snygg kjol i skyltfönstret. Vad som helst! Anledningen till att jag skriver det här inlägget är att jag precis bläddrat i genom den 1700 bilder tjocka mappen med namnet "Höst 2010". Alla mina bildmappar är döpta efter årstiden, alltså lägger jag mina bilder just nu i "Vinter 2012". Om det inte handlar om några märkvärdigheter, för då heter de just märkvärdigheten eller bara datumet för när det märkvärdiga inträffade. Det jag vill få sagt med det hela; fota er vardag. Inte hela tiden, men kanske någon gång då och då. Deet behöver inte handla om något speciellt eller så, utan bara någon gång när ni känner för det. Bränn filerna med en gång, eller skriv ut eller framkalla. För det där vardagliga kanske aldrig mer kommer att komma tillbaka. När man har barnbarn, så kanske bröllop och kalas är kul att visa på bild. Men den stora tjusningen tror jag ligger i, att kunna visa så fint man hade det i fönstren just den där våren, eller hur katterna var när de lekte, eller hur vacker klänning man hade den där soliga dagen i maj.
Den här dagen då? Just inget speciellt. Det var juli, molnigt, ovanligt varmt, och egentligen en alldeles vanlig sommardag 2010. Jag och Robin hade packat cyklarna fulla med mat, åt vid strandkanten efter en svettig strapats ner till Särö från Kullavik. Det var inget konstigt med det. Men jag minns hur gott den där ölen smakade, och jag minns hur fantastiskt god min hallon cheesecake var (som inte syns i bild). Och jag minns vårt glada nakenbad som följde några timmar senare, och jag kommer ihåg hur vi skrattade när vi cyklade hem i den ljumma sommarnatten. Hade det inte varit för bilden, så hade jag kanske glömt bort allt det där roliga, trots att det aldrig fångades i linsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar